27 medlemmar från fem föreningar – Boden, Linköping, Malmö/Lund, Sundsvall och Örebro, deltog på idé- och föreningskursen i Örebro den 5-6 december 2009. 27 medlemmar inom SIMON deltog på Idé- och föreningskursen i Örebro. Kursen gästades också av förbundsordförande Redar Baskin. Kursledare och föreläsare var Berndt Pettersson och Lars Svedberg. Värdföreningens åldersman och nestor Axel Gisslén välkomnade. Upplägget bygger på att belysa fyra områden som bas för att skapa förståelse för den svenska föreningstraditionen och dess verksamhetsformer. Detta följs sedan upp och fördjupas av en studiecirkel i respektive förening. Inledningsvis fokuserades det på SIMON som idéorganisation. Vidare om invandring och de invandrades förändrade situation. Efterkrigstidens tre faser av invandring fick en rapsodisk genomgång. Olika skeenden och politiska motiv belystes. Epoken uppvisar mycket skilda livsvillkor för de som invandrat till Sverige. Budskapet var att illustrera hur individers attityder förändras i ett samhälle beroende av rådande samhällsklimat, rasismens grogrund diskuterades.
Det första området som togs till behandling gällde den svenska modellen och vad som är dess kännetecken. Om hur industrialismen födde olika idérörelser och som tog kamp för rösträtt, rättvisa och solidaritet. Dessa folkliga rörelser har stått för en omvälvande förändring av det svenska samhället. En revolution – men fredlig. Vapnet heter opinionsbildning. Detta pass summerade folkrörelsernas uppkomst, utveckling och nuläge. Här gavs också bilden av föreningssverige av i dag. Kanske är vi jordens mest organiserade kultur. Varje svensk är statistiskt medlem i mer än 3 föreningar. Men det som dominerar är inte de ursprungliga folkrörelserna utan hobbyorganisationer, intresseorganisationer, enfrågerörelser och utomparlamentariska föreningar.
 Lars Svedberg och Victoria Ikomi-Kumm
Det andra området – demokratin - handlade om att se begreppet demokrati som redskapet för förändringsprocesser. Att se demokratins spelregler som kollektivets redskap för att nå fram till den minst dåliga lösningen. Men även demokratins innehåll och kännetecken uttrycktes i termer av människosyn och samhällssyn. Den svenska modellens mellanvalsdemokrati gavs en särskild genomlysning med sin koppling till idérörelser. |
Här betonades också att demokrati är en rättighet - men också en skyldighet. Folkbildning och studicirklar är helt unikt, finns i stort sätt bara i Sverige. Lars Svedberg
Det tredje området, - den märkvärdiga folbildningen. Denna unika företeelse. Som inga andra kulturer tar vi av allmänna medel -skatter - och låter folket själv, under eget medborgaransvar och efter eget val, använda resurser i studiecirklar och folkhögskolekurser. Här framhölls de många möjligheterna med studiecirklar i den lokala föreningsverksamheten. Dels kan det omfatta studiecirklar kring idéfrågorna, - om droger, integration, det mångkulturella, rasism - dels att en grupp medlemmar med ett gemensamt intresse kan samlas ett antal gånger som en allmän kultur- och demokrativerksamhet. Studieförbundet står för pedagogisk service, material och lokal. De tre teoretiska områden övergick till det fjärde som var mer konkret, nämligen att vara en förening. Att organisera och skapa verksamhet. Hur bedriver man lokal verksamhet? Hur arbetar en styrelse? Vilka är föreningens resurser? Medlemsrekrytering och opinionsbildning var andra nedslagspunkter i en diskussion. Kursledningen kom med sin utmaning. Att de som nu deltagit i kursen skulle hemma i sina föreningar intressera ytterligare några för dessa frågor och med en grupp på 6 – 9 deltagare bilda en studiecirkel. Att med stöd av den lokala NBV-avdelningen ta sig an Föreningskursen, ett studiematerial skrivet av Rune Nilsson. Kursen består av sju häften och kan utgöras av en eller flera träffar per tema.
- Demokrati – det är att arbeta tillsammans
- Att bilda en ideell förening
- Styrelsen – föreningens ledare och tjänare
- Årsmöte – årets viktigaste möte
- Protokoll – ett av många viktiga papper
- Pengar – en fråga för fler än kassören
- Medlem – du har rättigheter och skyldigheter

Abel Ikomi Kumm, framtidens folkbildare
SIMONs drogkurs den 23 – 24 januari 2010 presenterades och deltagarna fick med sig kursprogrammet hem till sina föreningar för att välja ut tre medlemmar som bedöms lämpliga att utvecklas till droginformatörer. Förbundsordföranden Redar Baskin välkomnade till Lokalföreningskonferensen i Växjö den 20 – 21 februari 2010. Med en tydlig framtidstro på medlemsökning och verksamhetsutveckling förklarade han Idé- och föreningskursen avslutad. |